vilka dagar som rullar förbi. det är fullkomligt kaos här emellanåt. cornelia slår nog vm i att vara trotsig och fruktansvärt jobbig. hon slåss, skriker, springer runt som en gorilla på grönbete (henrics tolkning) o. beter sig allmänt dåligt. såna här dagar verkar inget hjälpa, det är bara att "genomlida". alla eventulla tankar såsom "så ska jag aldrig göra när jag får barn" är som bortblåsta. man känner sig inte som någon bra förälder precis...
calle har tagit sina första steg idag. så himla gulligt tultar han runt - inte alls lika intresserad av att gå som storasyster var men ändå har han tagit en och annan promenad idag och även stått på näsan...
imorgon hoppas jag på en trevlig och go cornelia igen för såna här dagar vill man bara dra ett streck över och börja om på noll. mitt tålamod är totalt slut och jag ska ladda upp det igen på soffan med lite goda ostar och vin.
kram o. go' kväll från röda stugan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar