Ibland undrar jag hur livet är som tonårsförälder. Det känns det redan som man har en tonåring i huset (å då syftar jag inte på mig). Cornelia har varit grym sista veckan. Hon hotar med ditten och datten när hon blir arg (och det blir hon så fort något går henne det minsta emot). Det hotas om "du får inte vara med på mitt kalas" och "du får inte följa med till cypern" så fort jag har sagt något som inte har fallit damen i smaken. Jojatackarjag. Åk själv då. Jag drar till Bahamas. Undrar om hon kan ta en taxi till Landvetter...?
Ibland skrattar man men det går en hel del energi oxå att ha en liten mini-tonåring i huset det ska jag lova.
2 kommentarer:
Hihi , låter verkligen som att du har fullt upp gumman ! Jobbigt med "tonåringar" vet ju själv hur det e med sonen , han hotar oxå men än värre saker än C hotar med . Men roligt e det dock INTE !
Hoppas våra små "fjortisar" blir lugna i det riktiga tonåren :P Hoppas kan man ju iallafall !
Kramiz!
Isan: Ja, minitonåringar tär på krafterna.... Tur att man är så himla stabil själv. ;-) Kram!!
Skicka en kommentar